Mats Medeltid Mats Medeltid Mats Medeltid Mats Medeltid

 

Skåne

Stockholmsområdet

Gotland

Övrigt i Sverige

Utomlands

 

 

 

 

 

    Fide kyrka

   

      Fide kyrka är en välbevarad 1200-tals kyrka på ett smalt näs i öns södra del. Den är byggd av sandsten som är vanligare i den delen.

 

                    

                               Tornet har tillkommit efter långhus och kor i slutet av 1200-talet.

 

                    

                               Den översta öppningen har vackra kolonetter.

 

   

      Två gotiska små stigluckor av tre i den välbevarade medeltida kyrkogården. Bild från norr. Källa: Gotlands kyrkor av Lagerlöf & Svahnström.

 

   

      Stiglucka i syd.

 

   

      Långhus och kor från syd.

 

   

      Från sydöst.

 

                    

                               Romanskt fönster i det rakt avslutade koret.

 

                    

                               Bevarad glasmålning från 1200-talet.

 

   

      Norra sidan har lämnats oupptagenvad det gäller fönster som var vanligt i kyrkornas äldsta fas.

 

   

      En av stigluckorna i norr.

 

   

 

                    

                 Det stora triumfkrucifixet är lika gammalt som kyrkans äldsta delar, alltså 1200-talet.

 

                    

 

                    

 

                    

 

                    

 

   

 

   

 

                     

Den magiska kronogrammålningen från tidigt 1400-tal på triumfbågens södra del, där de latinska bokstävernas talvärde bildar det ödesdigra året 1361, då Valdemar Atterdags trupper landsteg på Gotlands södra del. Här mötte öns bönder danska elitsoldater, och den fruktansvärda händelsen förevigades i den märkliga målningen. Vanligen ristade målaren det tänkta motivet i den puts han skulle måla på, eller drog konturerna med kolkrita. Ovanför målningen ser man räta linjer fortsätta uppåt förbi målningen, vilket visar att man troligen från början tänkt sig en längre målning än vad som skapades. Källa: Visby 1361 av G. Westholm.

 

                    

På målningen avbildas Kristus som smärtornas man med ris och svepningslindor. Det nu oläsliga språkbandet direkt ovan korset avtecknades tursamt nog på 1800-talet och lyder: O all ni som färdas på vägen, giv akt och se, om det finns en smärta som min smärta. Målningen kalkades över på 1700-talet, men har tagits fram igen.

 

                    

                  Under midjan på Smärtemannen syns konturerna av hans ben, vars färg gått förlorad.

 

   

Den latinska kronogramtexten i det inramade språkfältet där bokstävernas talvärde ger året 1361, anger ungefär Husen uppbrända, folket mördat, störtar sörjande för svärdet.

 

                    

                          Den puts som påfördes muren inför målningens tillkomst var ansenligt tjock.

 

                    

På triumfbågens motsatta sida tror man att en nu försvunnen målning utgjort fortsättningen på den nuvarande på södra väggen, men att denna tagit bort under danskväldet. På 1990-talet hittade nämligen landsarkivarien i Visby, Tryggve Siltberg, en 1400-talsavskrift av målningen i norr bland medeltida handskrifter från Vadstena klosterbibliotek. Det verkar som en munk besökt kyrkan under detta århundrade och nedtecknat budskapet som var starkt danskkritiskt. Det lyder: Se, en hunds like går härjande fram med svärd, och Gotland erövras av danskar. Denna text är också ett kronogram och bildar därmed också samma årtal, 1361.

 

                    

Att kalla någon en hund var en stor förolämpning under medeltiden, och att kalla en kung det under en tid när ön tillhörde Danmark har nog stuckit i ögonen, varför målningen knackats ned. På exakt motsvarande plats på nordväggen från målningen i söder sett syns tydliga och kraftiga knackspår över ett lika stort område.

 

   

       Portal och smyg med vigvattenbehållare i korets södra mur.

 

                     

                                 I korsmygens västra mur har en korsförsedd häll murats in.

 

                     

 

                     

 

   

I koret finns tre runristade helgonnamn, Olof, Jacob och Laurentius som kan ha koppling till viktiga händelser under invasionen 1361. Helgonens dödsdagar firades i kyrkan en gång om året, och Jacobs dag den 25/7 kan ha utgjort den dag då sudergutarna bestämt sig för att vända hem från slaget vid Fjäle myr, för att försvara sina gårdar. Olof den 29/7 kan ha varit dagen då Visby signerade privilegiebrevet och Gotland var erövrat. Laurentius firades den 10/8, vilket kan motsvara slakten på
sudergutarna och kväsandet av det sista motståndet på ön. Dessa runor sitter på korets södra vägg. Källa: Gun Westholm.

 

   

      Altarskåp från tidigt 1400-tal.

 

                   

                              Målningarna i koret härrör från första häften av 1400-talet.

 

    

 

                             

 

                             

 

                            

 

                            

 

   

      Runor i korets norra vägg.

 

   

 

   

 

                   

                              Kanske har altarskåpet från början stått här på Marialtaret i norr.

 

   

 

   

      Marie kröning i långhusets norra del är från tidigt 1400-tal.

 

   

      Sena 1400-talsmålningar i långhuset med Kristi lidande.

 

   

 

   

 

   

 

   

 

   

 

   

      Motivristningar i norra väggen som aldrig målats upp.

 

   

                                                                               Startsida