Mats Medeltid Mats Medeltid Mats Medeltid Mats Medeltid

 

Skåne

Stockholmsområdet

Gotland

Övrigt i Sverige

Utomlands

 

 

 

 

 

    Gussnava kapell

   

    Platsen för Gussnava by.

På den här platsen låg en gång byn Gussnava som är det äldsta skånska ortnamnet belagt i skrift. Trakten kring Ystad har på 1000-talet inkluderat en rad mäktiga personer som etaberat kristendomen tidigt i landskapet. Byar som Gussnava, Hunnestad och Stora Herrestad visar på det nära sambandet mellan stormän och kristendom, samt övergången mellan asatro till den nya läran.

Gussnava by har ägts av en enda person och i Hunnestad har det mäktiga run- och bildstensmonumentet stått. Närheten mellan kyrka och storgård i Stora Herrestad visar fortfarande 1000-talsfenomenet att uppföra kyrkor och kapell på den egna gårdsmarken. Detta har troligen också varit fallet med kapellet i Gussnava.

   

Skårbystenen på Kulturen i Lund. Inskriften lyder: Káulfr/Kalfr ok Autir þeir settu stein þenna eptir Tuma, bróður sinn, er átti Guðissnapa.

Skårbystenen låg på 1600-talet på en äng mellan Gussnava och Skårby tillsammans med andra bautastenar. Den har ursprunligen varit upprest vid en viktig vägsträcka som de båda vägskäl som finns på bägge platserna. Sedan tidigt 1900-tal finns den på Kulturen i Lund. Stenen berättar att "Kåul och Aute de satte denna sten efter Tomme, broder sin, som ägde Gussnava". Det är därför troligt att det kapell på platsen som omtalas år 1145 kan i sin äldsta form ha uppförts av Tomme på hans gård.

Omnämnandet sker i samband med att ärkebiskop Eskil skänker kapellet tillsammans med andra egendomar till kapitlet i Lund. Texten säger att Eskil ger bort "kyrkan i Skårby med tre bol i samma by med tillhörande kapel i Guthis och med tionder, avgifter och tjänstydelser till biskopen samt lagde alla tionder av sin gård samma ställe till".

Liksom för bynamnet är detta det första skånska kapell som omnämns i skriftliga källor. Kapellet har legat som annex till den närbelägna Skårby kyrka som även den uppvisar hög ålder. Den är en av få skånska stenbyggnader från 1000-talet tillsammans med Dalby och Bonderups kyrkor.

Det nära sambandet mellan Skårby kyrka och kapellet i Gussnava visas av Skårbystenen och möjligen också av den andra dopfunt i Skårby kyrka som murats ovanpå en annan i koret. Vid kapellet nedläggande är det troligt att funten överförts till den kyrka som kapellet utgjort annex till.

   

    Den målade funten i Skårby kyrka kan härröra från Gussnava kapell.

Sövestadstenen påträffades på 1700-talet på slottet Krageholms marker där den fortfarande står. Bildstenen är från 1000-talet och avbildar en kristen präst eller biskop med ett processionskors. Stenen kan sättas i samband med den starka positionen kristendomen har haft i området kring Skårby och Gussnava. Möjligen avbildar den en präst som varit verksam i dessa kyrkor. Det är i så fall den enda avbildningen av en skånsk präst på 1000-talet.

   

   Bildstenen från 1000-talet på Krageholm.

När kapellet nedläggs vet man inte inte men det förekommer inte i flera medeltida källor efter 1100-talet. Troligen har det tagits ur bruk i samband med reformationen på 1530-talet. Nästa gång det omnämns är i prästrelationerna år 1691 där det berättas att ett kapell funnits på platsen med motiveringen "ty blef uthi een åker funnen een half klocka, för then skull åkren kallas Kyrckiotofften".

På 1730-talet uppges det finnas "några rudera på kyrkiotofften, der kyrckian effter gammal berättelse i begyndelse skall hafwa stådt". Kyrkotoften har legat på den norra vången i Gussnava nordväst om byn och sydost om landsvägen. Kapellets exakta plats har man inte kunnat finna men via satellitbilder syns en kvadratisk byggnadsgrund omgärdad av en större sådan på platsen för Kyrkotofften. Storleken kan mycket väl motsvara ett kapell med omgivande kyrkogård.

   

    Den möjliga kapellplatsen på Eniro.

 

   

    Platsen som förr kallades Kyrkotoften där kapellet låg. Bild från landsvägen.

 

   

    Kyrkotoften sedd från hållet där Gussnava by har legat.

Själva byn kan ha etablerats på platsen på grund av den stora källrikedom som fanns här. I slutet av 1600-talet skriver prästen i Skårby att det finns 15 källor i en liten grusbacke. De har klart välsmakande vatten som är kallt om sommaren och inte fryser om vintern.

Idag finns inga synliga spår av varken källorna, byn eller kapellet, men samlar man ihop de spridda fragmenten i form av bearetad sten och skriftliga källor blir bilden av en tidigt och intressant plats snart tydlig.

 

Källor, böcker:

Enoksen, L. 1999. Skånka runstenar. Lund.

Medeltiden och arkeologin- festskrift till Erik Cinthio. 1986. Lund.

Källor, internet:

FMIS; Gussnava by.

Gamla Lundavägen; Gussnava.

Lunds universitet; Gussnava kapell av Jes Wienberg.