Mats Medeltid Mats Medeltid Mats Medeltid Mats Medeltid

 

Skåne

Stockholmsområdet

Gotland

Övrigt i Sverige

Utomlands

 

 

 

 

    

    Helgeandshuset i Köpenhamn

   

   Köpenhamns medeltida helgeandshus sett från väst.

Helgeandshus var självförsörjande barmhärtighetsinrättningar som etablerades i norden under 1200-talet av helgeandsorden. I dessa vårdades sjuka och fattiga i kristen anda och man tog även emot hittebarn. Här kunde också välbeställda äldre borgare som betalade för sig få vård när de blivit för gamla för att kunna "hålla hus och hemman uppe". Deras egendom togs efter deras död över av helgeandshusen som finansierades på den avkastning egendomen gav. Man väntade sig även ytterligare tillskott via allmosor och gåvor. En särskildavdelning för sinnessjuka fanns även, kallad dårkistan. De här intagna betraktades som besatta av djävulen och spärrades in utan behandling. Pilgrimer på vandring kunde även få logi i helgeandshusen.

 

   

    Köpenhamns helgeandshus, västra fasaden

Till skillnad från St: Jörgen hospitalen som vårdade spetälska personer och därför låg utanför stadsbebyggelsen, var helgeandshusen belägna innanför. Invändigt bestod de av sjuksalar och kapell, medan det ibland fanns en egen kyrka. Sjuksalarna låg ofta i direkt närhet av kapellet så att de ständigt sängliggande kunde höra gudstjänsten. Kvinnorna hade sina sängar vid ena väggen och männen sina mot den andra. De åldringar som betalat för sin vistelse hade oftast ett enskilt rum på andra våningen. Sammanlagt bör man haft rum för cirka 40 personer, varav hälften var de sjuka och fattiga medan andra hälften utgjordes av äldre personer. Inrättningen hade även ekonomibyggnader som kök, fähus och stall.

 

   

      Köpenhamns Helgeandshus sett från gården.

Helgeandshusen hade ingen gemensam organisation, varför ofta stadens råd styrde inrättningarna och bestämde vilka som fick tas in för vård. De tillsatte även två redovisningsskyldiga föreståndare som hade ansvar för ekonomin och den praktiska verksamheten. Helgeandshusets kaplan hade hand om de andliga förehavandena som kapellets gudstjänster och att ge sista smörjelsen. Det fanns även en syssloman som  skötte praktiska arbeten och tillsynen på de landbohemman som tillfallit stiftelsen. De systrar som var verksamma i helgeandshuset förväntades sköta om de intagna på basis av ren medmänsklighet. Personalen skickades även ut på stadens gator för att få med sjuka och nödställda till instutionen där bad och säng erbjöds.

 

      

       På andra våningen bodde de mer förmedlade medan resten bodde i den öppna salen på bottenvåningen.

 

        

          Den södra gaveln av Helgeandshuset visar att den gotiska kyrkan byggts till i efterhand.

 

        

         Den norra gaveln med igenmurade öppningar.

 

        

         Den valvförsedda bottenvåningen används nu ofta för bokmässa.

 

        

 

        

 

        

 

         

          Helgeandshusets intagna lade sina tillhörigheter i dessa utrymme som fanns bredvid varje säng.

Källor:

Blom, K & Wahlöö, C. 1999. Medeltidens Lund. Lund.

Dahlbäck, G. 1988. I medeltidens Stockholm. Stockholm.

Madsen, P & Robinson, D.1999. Sygdom og sundhed. Middelalderens Danmark. Köpenhamn.

Orrling, C (red.).2001. Medeltidens ABC. Stockholm.

 

                                                                       Startsidan