Mats Medeltid Mats Medeltid Mats Medeltid Mats Medeltid

 

Skåne

Stockholmsområdet

Gotland

Övrigt i Sverige

Utomlands

 

 

 

 

 

    S:ta Thoras kyrka och sten i Torekov

   

Teckning av den nu rivna vallfartskyrkan S:ta Thora i Torekov. Efter Brunius ritningar från mitten av 1800-talet. Kyrkan var ovanligt stor för det lilla samhället, vilket förklaras av den stora helgonkult som förekom på platsen i samband med S:ta Thora. Offrandet till henne gav medel att utvidga byggnaden och även att bygga några ovanliga inslag som två torn på nordsidan. Efter en förödande brand 1858 revs kyrkan, och det råder ännu delade meningar om det gamla templet kunde räddats eller om det med vilje offrades för den ny kyrkan på den gamla kvarnplatsen i byns dåvarande utkant.

 

             

Vallfarten till Torekov samt ortens namn är kopplat till ett där vördat lokalhelgon under medeltiden, S:ta Thora. Denna var dotter till den förmögna Stoltinger i Stubbarp och syster till Arild som anses namngivit den på Kullabygden där belägna orten. Styvfadern David ville bli av med barnen och skickade ut dem på en seglats där han avtalat med skepparen att lämna skutan brinnande nattetid. Thora ska ha dött av lågorna medan Arild hoppade ombord, och på de platser kropparna flöt upp fick samhällena sina namn efter de döda barnen, Torekov respektive Arild. Thora hittades av den blinde fiskaren Frenne vid en stor sten på stranden och ska ha återfått synen efter ett löfte att begrava henne. Han uppförde ett kapell över graven kallat Frennekojan i byn, som senare blev S:ta Thoras kyrka. Sigillet är gjort efter en förlaga från 1524 för Bjäre härad som symbol för det i modern tid grundade S:ta Thoras gille som sprider kunskap om helgonet och bygden.

 

                              

                                              S:ta Thoras kyrka avbildad på karta från 1700-talet.

 

                    

1200-tals helgonskulptur från den gamla kyrkan i Torekov som anses föreställa S:ta Thora. Den befinner sig nu på Lunds Historiska museum. En kopia gjordes nyligen till den Torekovs nuvarande kyrka på beställning av S:ta Thoras gille.

 

                    

 

                    

 

   

      Man har markerat platsen för S:ta Thoras kyrka med modern stenläggning i en park nära hamnen i Torekov.

 

                     

En modern skulptur över helgonet baserad på häradssigillet från 1524 är placerad i platsen för det dåvarande koret.

 

   

 

   

 

   

      En antal gravstenar kvarstår på platsen för den ursprungliga kyrkogården.

 

   

S:ta Thoras sten där helgonet enligt legenden påträffades. En sötvattenkälla sprang även fram på platsen i vilken man framför allt vid midsommar offrade mynt till helgonet och för att inte bli sjuk. Vallfarten pågick ända fram till 1850-talet, vilket är anmärkningsvärt då kyrkan sedan 1500-talet förbjudit helgondyrkan och källkult. Troligtvis är det nedrivandet av kyrkan som var direkt kopplad till helgonet som innebar slutet för kulten.

 

   

      Dessa märken på stenen ansågs enligt legenden vara efter S:ta Thoras lemmar.

 

   

 

   

Torekovs kyrka på en höjd utanför samhället som ersatte den rivna vallfartskyrkan under 1800-talets andra hälft. Här finns den nya kopian på 1200-tals skulpturen av helgonet.

 

                     

Källor:

Fritzell, G. 1980. S:ta Thora och hennes kyrka. Bjärebygden 1980. Bjäre härads hembygdsförening. Båstad.

Wideen, H. 1944. En kyrka försvinner. Skånes hembygdsförbunds årsbok 1944. Lund.

                                                 Startsidan