Mats Medeltid Mats Medeltid Mats Medeltid Mats Medeltid

 

Skåne

Stockholmsområdet

Gotland

Övrigt i Sverige

Utomlands

 

 

 

 

 

    Värby källa och Helga Lekamens kapell

   

    Värby källa i Bara.

I Värby vid Bara fanns en källa och ett kapell som man vallfärdade till för bot av sjukdomar och krämpor. Källan kallades Värby killa och kapellet Helga Lekamens kapell. Som på många andra håll hörde kapellet och källan ihop, där byggnaden bör ha varit ett utslag av källkulten. Källan var belägen i den norra delen av Värbys ägor och användes vid midsommar av de sjuka. Vattnet troddes då ha mest kraft. Man offrade i källan, drack dess vatten och dansade runtom den. Källan användes fram till mitten av 1800-talet, men kort därefter upphörde bruket. Numera är den uttorkad.

 

     

 

   

 

   

    Foto: Greta Åberg.

 

   

      Här låg Helga Lekamens kapell, till vilket sjuka vallfärdade under medeltiden.

På en åker sydväst om Bara låg Helga Lekamens kapell fram till reformationen. Liksom i källan offrade man här för att få bot mot sjukdomar. Det är från prästrelationerna år 1624 som vi känner namnet på kapellet och det är även första gången det omnämns. Vid denna tid är det dock ödelagt och utgör troligen en ruin. Relationerna anger: "Paa Samme vaerby marck haffuer verrit en gamell Capell som dog nu er ödelagt, huilcken dj kallede hellig Legemns Capell. thill huilcken mange vandföre och Skröbelige Menischer bleffue förde om hielp og Raad, och sigis att were hiulpne".

När prästrelationerna år 1667 nedtecknas verkar denna kunskap om kapellet ha gått förlorad, eller så anses det onödigt att upprepa. Relationerna anger: "Paa Verbye march vdi Bhare song findis en fundament firekant lagt af store stene, huor paa sigis i gamle dage att hafue standett ett capel." Här framgår att enbart den fyrkantiga kapellgrunden återstår av byggnaden.

 

   

    Den ungefärliga platsen för kapellet.

I relationerna från 1690-1693 framgår det att området kallades för Kyrkogrunden: "Något ifrån Wärby, på vägen åth Malmö, sseess grundsteenar til et capell, såsom oc rumet än heeter Capellet, huilcket jag oförgrjpelig meenar fordom wara betient aff pastore hujus loci ratio, ty der hoos er en temlig stoor mark, som kallas Kyrkiogrunden,  huilken brukass en deelss af herregårdhen, en delss af några bönder oc gathussmän här i soknen."

På en karta från år 1695 är grunden markerad genom en fyrkant av punkter. Åkerbiten kallas där för Kapellstycket. År 1729 fanns kapellgrunden fortfarande kvar, men 1797 återstår inga rester alls. Kapellet har aldrig undersökts arkeologiskt.

 

Källor:

Anglert, M. 1986. Medeltida kapell i Skåne. en första sammanställning. Medeltiden och arkeologin.

Tuneld, J. 1934. Prästrelationerna från Skåne och Blekinge av år 1624.

Tuneld, J. 1960. Prästrelationerna från Skåne av år 1667 och 1690.

http: //www.fmis.raa.se